<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="si">
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94</id>
		<title>අලොංසිතු - සංශෝධන ඉතිහාසය</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-17T16:10:47Z</updated>
		<subtitle>විකියෙහි මෙම පිටුව සඳහා ඇති සංශෝධන ඉතිහාසය</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.27.1</generator>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94&amp;diff=6358&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe විසින් 04:31, 14 ඔක්තෝබර් 2024 හිදී</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94&amp;diff=6358&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-10-14T04:31:17Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='si'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← පැරණි සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;04:31, 14 ඔක්තෝබර් 2024 තෙක් සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;1 පේළිය:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;1 පේළිය:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(1112 - 1167). මොහු බුරුමය මුල් වරට එක්සත් කළ පගාන් රාජ්‍යයේ [[අනුරුද්ධ]] හෙවත් [[අනෝරථ]] (1044–1077) (බ.) රජුගෙන් පටන් ගැනුණු බුරුම රාජ වංශයේ සිව්වන රජය. මෙතෙම &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ව්‍යන්සිත්ථ &lt;/del&gt;(1084-1112) රජුගේ ෂෙව්එයින්ති නම් දියණියගේ පුත්‍රයායි. මොහුගේ පියා ච්‍යන්සිත්ථ රජුගේ වැඩිමහල් සොහොයුරු වූ සවුලු රජුගේ (1077-1084) පුත්‍රයකු වූ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;සව්යුන් &lt;/del&gt;කුමාරයායි&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(1112-1167). මොහු බුරුමය මුල් වරට එක්සත් කළ පගාන් රාජ්‍යයේ [[අනුරුද්ධ]] හෙවත් [[අනෝරථ]] (1044–1077) (බ.) රජුගෙන් පටන් ගැනුණු බුරුම රාජ වංශයේ සිව්වන රජය. මෙතෙම &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ච්‍යන්සිත්ථ&lt;/ins&gt;(1084-1112) රජුගේ ෂෙව්එයින්ති නම් දියණියගේ පුත්‍රයායි. මොහුගේ පියා ච්‍යන්සිත්ථ රජුගේ වැඩිමහල් සොහොයුරු වූ සවුලු රජුගේ (1077-1084) පුත්‍රයකු වූ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;සව්යූන් &lt;/ins&gt;කුමාරයායි.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ච්‍යන්සිත්ථ රජුගේ මරණින් පසු පගාන් රාජ්‍යයෙහි රජකමට පත් වූයේ අල‍ොංසිතු කුමාරයාය. මොහුගේ රාජ්‍යකාලය කරදරවලින් පිරුණු සමයක් විය. අරකන් ප්‍රදේශයේ සහ තෙනසරින් ප්‍රදේශයේ නිරන්තරයෙන් ම වාගේ කැරලි ගැසීම් ඇතිවූයෙන් රජුගේ රාජ්‍ය කාලයෙන් වැඩි කොටසක් ඒ කැරලි මැඩ පැවැත්වීම සඳහා යොදන්නට සිදුවිය. රජුට මේ කැරලි මැඩපැවැත්වීම සඳහා රාජ්‍යයේ අගනුවරින් බැහැරව සිටින්නට සිදුවූයෙන් මේ තත්වයෙන් ප්‍රයෝජන ගත් රජුගේ පුත්‍ර නරතු නරතු(1167–70) කුමාරයා තම පියා මරා රජ විය&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ලක්දිව මහපැරකුම්බා රජු (1153–1186) ක්‍රි&lt;/del&gt;.&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ව&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;1164 දී පමණ බුරුම රට හෙවත් අරමණය ආක්‍රමණය කළ බව එතුමාගේ දෙවනගල සෙල්ලිපියෙහි සඳහන් වේ&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;චූළවංසය ද &lt;/del&gt;මේ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ආක්‍රමණය පිළිබඳ පුවත ස්ථීර කරයි&lt;/del&gt;. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;දෙවනගල සෙල්ලිපියට අනුව එකල අරමණයේ හෙවත් බුරුමයේ අධිපතිව සිටියේ භුවනාදිත්ත නම් රජෙකි.අලොංසිතු &lt;/del&gt;රජුගේ &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;මුත්තණුවන් වූ ව්‍යන්සිත්ථ රජුට ද 'ශ්‍රී ත්‍රිභුවනාදිත්‍ය ධර්මරාජ' යන විරුද නාමයක් තිබුණු හෙයින් අලොංසිතු රජු ද ඒ අනුව යෙමින් 'භුවනාදිත්ත' යන විරුද නාමය භාවිත කළ සේ පෙනේ. එබැවින් චූළවංසයෙහි හා දෙවනගල සෙල්ලිපියෙහි සඳහන් වන පරාක්‍රමබාහු රජුගේ බුරුම ආක්‍රමණය සිදු වූයේ අලොංසිතූ රජුගේ රාජ්‍ය සමයේ දී බව ද පැරකුම්බාවන් විසින් පරදවනු ලැබූ බුරුම රජු අලොංසිතු බව ද කිව හැකිය&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ච්‍යන්සිත්ථ රජුගේ මරණින් පසු පගාන් රාජ්‍යයෙහි රජකමට පත් වූයේ අල‍ොංසිතු කුමාරයාය&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;මොහුගේ රාජ්‍යකාලය කරදරවලින් පිරුණු සමයක් විය&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;අරකන් ප්‍රදේශයේ සහ තෙනසරීන් ප්‍රදේශයේ නිරන්තරයෙන් ම වාගේ කැරලි ගැසීම් ඇතිවූයෙන් රජුගේ රාජ්‍ය කාලයෙන් වැඩි කොටසක් ඒ කැරලි මැඩපැවැත්වීම සඳහා යොදන්නට සිදුවිය&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;රජුට &lt;/ins&gt;මේ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;කැරලි මැඩපැවැත්වීම සඳහා රාජ්‍යයේ අගනුවරින් බැහැරව සිටින්නට සිදුවූයෙන් රටේ පාලන යන්ත්‍රය දුර්වල විය&lt;/ins&gt;. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;මේ තත්වයෙන් ප්‍රයෝජන ගත් &lt;/ins&gt;රජුගේ &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;පුත්‍ර නරතු නරතු (1167–70) කුමාරයා තම පියා මරා රජ විය&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;බුරුම &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;වංශකථා වලට &lt;/del&gt;අනුව අලොංසිතු ආදර්ශවත් බෞද්ධ රජෙකි. තම රාජ්‍යයේ ඈත ප්‍රදේශවලට පවා යමින් අලොංසිතු රජු විසින් &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ඒවායේබෞද්ධ &lt;/del&gt;සිද්ධස්ථාන රාශියක් ගොඩනංවන ලද බව ඒ වංශකථාවල සඳහන් වේ. මේ රජු විසින් පගාන්හි ආනන්ද විහාරයේ සැලැස්මට අනුව ගොඩනංවන ලදැයි සැලකෙන තත්පින්න්‍යු නමැති චෛත්‍යයේ කොත් පළඳවන ලද්දේ ක්‍රි.ව. 1144 දී බව කියති. මේ චෛත්‍යය මොහු කරවූ ආගමික ගොඩනැඟිලි අතුරෙන් ශ්‍රෙෂ්ඨතම කෘතිය බව පුරාවිද්‍යාඥයන්ගේ මතයයි. &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;මින්බු ‚මොගොක්&lt;/del&gt;, මොන්යුවා, ෂෙව්බෝ හා මණ්ඩලේ වැනි &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ස්ථාන වලද මොහු ගේ &lt;/del&gt;අනුග්‍රහයෙන් චෛත්‍ය රාශියක් ගොඩනංවන ලද බවට සාක්ෂි ඇත.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ලක්දිව මහපැරකුම්බා රජු (1153–1186) ක්‍රි.ව. 1164 දී පමණ බුරුම රට හෙවත් අරමණය ආක්‍රමණය කළ බව එතුමාගේ දෙවනගල සෙල්ලිපියෙහි සඳහන් වේ. චූළවංසය ද මේ ආක්‍රමණය පිළිබඳ පුවත ස්ථීර කරයි. දෙවනගල සෙල්ලිපියට අනුව එකල අරමණයේ හෙවත් බුරුමයේ අධිපතිව සිටියේ භුවනාදිත්ත නම් රජෙකි. අලොංසිතු රජුගේ මුත්තණුවන් වූ ච්‍යන්සිත්ථ රජුට ද 'ශ්‍රී ත්‍රිභුවනාදිත්‍ය ධර්මරාජ' යන විරුද නාමයක් තිබුණු හෙයින් අලොංසිතු රජු ද ඒ අනුව යෙමින් 'භුවනාදිත්ත' යන විරුද නාමය භාවිත කළ සේ පෙනේ. එබැවින් චූළවංසයෙහි හා දෙවනගල සෙල්ලිපියෙහි සඳහන් වන පරාක්‍රමබාහු රජුගේ බුරුම ආක්‍රමණය සිදු වූයේ අලොංසිතු රජුගේ රාජ්‍ය සමයේ දී බව ද පැරකුම්බාවන් විසින් පරදවනු ලැබූ &lt;/ins&gt;බුරුම &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;රජු අලොංසිතු බව ද කිව හැකිය.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;බුරුම වංශකථාවලට &lt;/ins&gt;අනුව අලොංසිතු ආදර්ශවත් බෞද්ධ රජෙකි. තම රාජ්‍යයේ ඈත ප්‍රදේශවලට පවා යමින් අලොංසිතු රජු විසින් &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ඒවායේ බෞද්ධ &lt;/ins&gt;සිද්ධස්ථාන රාශියක් ගොඩනංවන ලද බව ඒ වංශකථාවල සඳහන් වේ. මේ රජු විසින් පගාන්හි ආනන්ද විහාරයේ සැලැස්මට අනුව ගොඩනංවන ලදැයි සැලකෙන තත්පින්න්‍යු නමැති චෛත්‍යයේ කොත් පළඳවන ලද්දේ ක්‍රි.ව. 1144 දී බව කියති. මේ චෛත්‍යය මොහු කරවූ ආගමික ගොඩනැඟිලි අතුරෙන් ශ්‍රෙෂ්ඨතම කෘතිය බව පුරාවිද්‍යාඥයන්ගේ මතයයි. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;මින්බු‚ මොගොක්&lt;/ins&gt;, මොන්යුවා, ෂෙව්බෝ හා මණ්ඩලේ වැනි &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ස්ථානවල ද මොහුගේ &lt;/ins&gt;අනුග්‍රහයෙන් චෛත්‍ය රාශියක් ගොඩනංවන ලද බවට සාක්ෂි ඇත.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(සංස්කරණය: 1965)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(සංස්කරණය: 1965)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94&amp;diff=5588&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe: '(1112 - 1167). මොහු බුරුමය මුල් වරට එක්සත් කළ පගාන් රාජ...' යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B6%BD%E0%B7%9C%E0%B6%82%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%AD%E0%B7%94&amp;diff=5588&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-06-11T09:06:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&amp;#039;(1112 - 1167). මොහු බුරුමය මුල් වරට එක්සත් කළ පගාන් රාජ...&amp;#039; යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;නව පිටුව&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;(1112 - 1167). මොහු බුරුමය මුල් වරට එක්සත් කළ පගාන් රාජ්‍යයේ [[අනුරුද්ධ]] හෙවත් [[අනෝරථ]] (1044–1077) (බ.) රජුගෙන් පටන් ගැනුණු බුරුම රාජ වංශයේ සිව්වන රජය. මෙතෙම ව්‍යන්සිත්ථ (1084-1112) රජුගේ ෂෙව්එයින්ති නම් දියණියගේ පුත්‍රයායි. මොහුගේ පියා ච්‍යන්සිත්ථ රජුගේ වැඩිමහල් සොහොයුරු වූ සවුලු රජුගේ (1077-1084) පුත්‍රයකු වූ සව්යුන් කුමාරයායි.&lt;br /&gt;
ච්‍යන්සිත්ථ රජුගේ මරණින් පසු පගාන් රාජ්‍යයෙහි රජකමට පත් වූයේ අල‍ොංසිතු කුමාරයාය. මොහුගේ රාජ්‍යකාලය කරදරවලින් පිරුණු සමයක් විය. අරකන් ප්‍රදේශයේ සහ තෙනසරින් ප්‍රදේශයේ නිරන්තරයෙන් ම වාගේ කැරලි ගැසීම් ඇතිවූයෙන් රජුගේ රාජ්‍ය කාලයෙන් වැඩි කොටසක් ඒ කැරලි මැඩ පැවැත්වීම සඳහා යොදන්නට සිදුවිය. රජුට මේ කැරලි මැඩපැවැත්වීම සඳහා රාජ්‍යයේ අගනුවරින් බැහැරව සිටින්නට සිදුවූයෙන් මේ තත්වයෙන් ප්‍රයෝජන ගත් රජුගේ පුත්‍ර නරතු නරතු(1167–70) කුමාරයා තම පියා මරා රජ විය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ලක්දිව මහපැරකුම්බා රජු (1153–1186) ක්‍රි.ව. 1164 දී පමණ බුරුම රට හෙවත් අරමණය ආක්‍රමණය කළ බව එතුමාගේ දෙවනගල සෙල්ලිපියෙහි සඳහන් වේ. චූළවංසය ද මේ ආක්‍රමණය පිළිබඳ පුවත ස්ථීර කරයි. දෙවනගල සෙල්ලිපියට අනුව එකල අරමණයේ හෙවත් බුරුමයේ අධිපතිව සිටියේ භුවනාදිත්ත නම් රජෙකි.අලොංසිතු රජුගේ මුත්තණුවන් වූ ව්‍යන්සිත්ථ රජුට ද 'ශ්‍රී ත්‍රිභුවනාදිත්‍ය ධර්මරාජ' යන විරුද නාමයක් තිබුණු හෙයින් අලොංසිතු රජු ද ඒ අනුව යෙමින් 'භුවනාදිත්ත' යන විරුද නාමය භාවිත කළ සේ පෙනේ. එබැවින් චූළවංසයෙහි හා දෙවනගල සෙල්ලිපියෙහි සඳහන් වන පරාක්‍රමබාහු රජුගේ බුරුම ආක්‍රමණය සිදු වූයේ අලොංසිතූ රජුගේ රාජ්‍ය සමයේ දී බව ද පැරකුම්බාවන් විසින් පරදවනු ලැබූ බුරුම රජු අලොංසිතු බව ද කිව හැකිය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
බුරුම වංශකථා වලට අනුව අලොංසිතු ආදර්ශවත් බෞද්ධ රජෙකි. තම රාජ්‍යයේ ඈත ප්‍රදේශවලට පවා යමින් අලොංසිතු රජු විසින් ඒවායේබෞද්ධ සිද්ධස්ථාන රාශියක් ගොඩනංවන ලද බව ඒ වංශකථාවල සඳහන් වේ. මේ රජු විසින් පගාන්හි ආනන්ද විහාරයේ සැලැස්මට අනුව ගොඩනංවන ලදැයි සැලකෙන තත්පින්න්‍යු නමැති චෛත්‍යයේ කොත් පළඳවන ලද්දේ ක්‍රි.ව. 1144 දී බව කියති. මේ චෛත්‍යය මොහු කරවූ ආගමික ගොඩනැඟිලි අතුරෙන් ශ්‍රෙෂ්ඨතම කෘතිය බව පුරාවිද්‍යාඥයන්ගේ මතයයි. මින්බු ‚මොගොක්, මොන්යුවා, ෂෙව්බෝ හා මණ්ඩලේ වැනි ස්ථාන වලද මොහු ගේ අනුග්‍රහයෙන් චෛත්‍ය රාශියක් ගොඩනංවන ලද බවට සාක්ෂි ඇත.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(සංස්කරණය: 1965)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: රජවරු - බුරුමය]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: මියන්මාරය]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: අ]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	</feed>