<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="si">
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F</id>
		<title>අවිසෙනා - සංශෝධන ඉතිහාසය</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-16T23:02:19Z</updated>
		<subtitle>විකියෙහි මෙම පිටුව සඳහා ඇති සංශෝධන ඉතිහාසය</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.27.1</generator>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;diff=4948&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe විසින් 08:16, 29 පෙබරවාරි 2024 හිදී</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;diff=4948&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-02-29T08:16:26Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='si'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← පැරණි සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;08:16, 29 පෙබරවාරි 2024 තෙක් සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;1 පේළිය:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;1 පේළිය:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(980-1037). පෙරදිග ඉස්ලාම් ලෝකයේ ශ්‍රෙෂ්ඨතම දාර්ශනිකයාත් වෛද්‍ය ග්‍රන්ථ සම්පාදකයාත් ලෙස සලකනු ලබන අවිසෙනා හෙවත් ඉබ්න්සිනා බොඛාරා අසල උපන් පර්සියානු ජාතිකයෙකි.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[ගොනුව:2-238.jpg|200px|right]]&lt;/ins&gt;(980-1037). පෙරදිග ඉස්ලාම් ලෝකයේ ශ්‍රෙෂ්ඨතම දාර්ශනිකයාත් වෛද්‍ය ග්‍රන්ථ සම්පාදකයාත් ලෙස සලකනු ලබන අවිසෙනා හෙවත් ඉබ්න්සිනා බොඛාරා අසල උපන් පර්සියානු ජාතිකයෙකි.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;කෝරානයත් සෙසු අරාබි සාහිත්‍යයත් වයස 10 දී අවිසෙනාට ප්‍රගුණ විය. ඇරිස්ටෝටල්ගේ අධ්‍යාත්ම විද්‍යාව (Metaphysics) නම් වූ දර්ශන ග්‍රන්ථය බාල වියේ දී ම කටපාඩමෙන් දත් මොහු [[අල් ෆරාබි]] (බ.) නම් අරාබි දාර්ශනිකයා එම ග්‍රන්ථයට සපයා තුබූ ව්‍යාඛ්‍යානයේ ආධාරයෙන් එය වටහා ගත්තේය. ගුරුවරයකු නැතිව ම වෙදකම උගත් අවිසෙනා වයස 17 දී සමානි ප්‍රදේශයේ පාලකයාගේ රාජ වෛද්‍ය තනතුරට පත්විය. ඉක්බිති ඔහු ක්වාරිස්ම් පාලකයාගේ රජවාසල වෛද්‍ය තනතුර දරද්දී [[අල් බිරූනි]] (බ.) හා ඔහු ඇතුළු විද්‍යා විශාරදයන්ට (ඉන්දියාවේ) ඝස්නිහි මුහම්මද්ගෙන් ආරාධනයක් ලැබුණේය. අල් බිරූනි ඒ පිළිගත් නමුත් අවිසෙනා ඒ ප්‍රතික්ෂේප කිරීම නිසා ඔහු මුහම්මද්ගේ උදහසට පාත්‍ර විය.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;කෝරානයත් සෙසු අරාබි සාහිත්‍යයත් වයස 10 දී අවිසෙනාට ප්‍රගුණ විය. ඇරිස්ටෝටල්ගේ අධ්‍යාත්ම විද්‍යාව (Metaphysics) නම් වූ දර්ශන ග්‍රන්ථය බාල වියේ දී ම කටපාඩමෙන් දත් මොහු [[අල් ෆරාබි]] (බ.) නම් අරාබි දාර්ශනිකයා එම ග්‍රන්ථයට සපයා තුබූ ව්‍යාඛ්‍යානයේ ආධාරයෙන් එය වටහා ගත්තේය. ගුරුවරයකු නැතිව ම වෙදකම උගත් අවිසෙනා වයස 17 දී සමානි ප්‍රදේශයේ පාලකයාගේ රාජ වෛද්‍ය තනතුරට පත්විය. ඉක්බිති ඔහු ක්වාරිස්ම් පාලකයාගේ රජවාසල වෛද්‍ය තනතුර දරද්දී [[අල් බිරූනි]] (බ.) හා ඔහු ඇතුළු විද්‍යා විශාරදයන්ට (ඉන්දියාවේ) ඝස්නිහි මුහම්මද්ගෙන් ආරාධනයක් ලැබුණේය. අල් බිරූනි ඒ පිළිගත් නමුත් අවිසෙනා ඒ ප්‍රතික්ෂේප කිරීම නිසා ඔහු මුහම්මද්ගේ උදහසට පාත්‍ර විය.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;diff=4935&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe විසින් 07:54, 29 පෙබරවාරි 2024 හිදී</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;diff=4935&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-02-29T07:54:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='si'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← පැරණි සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;07:54, 29 පෙබරවාරි 2024 තෙක් සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot; &gt;1 පේළිය:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;1 පේළිය:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;(අබු අල් අලි හුසේන් ඉබ්න්සිනා) &lt;/del&gt;(980-1037). පෙරදිග ඉස්ලාම් ලෝකයේ ශ්‍රෙෂ්ඨතම දාර්ශනිකයාත් වෛද්‍ය ග්‍රන්ථ සම්පාදකයාත් ලෙස සලකනු ලබන අවිසෙනා හෙවත් ඉබ්න්සිනා බොඛාරා අසල උපන් පර්සියානු ජාතිකයෙකි.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(980-1037). පෙරදිග ඉස්ලාම් ලෝකයේ ශ්‍රෙෂ්ඨතම දාර්ශනිකයාත් වෛද්‍ය ග්‍රන්ථ සම්පාදකයාත් ලෙස සලකනු ලබන අවිසෙනා හෙවත් ඉබ්න්සිනා බොඛාරා අසල උපන් පර්සියානු ජාතිකයෙකි.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;කෝරානයත් සෙසු අරාබි සාහිත්‍යයත් වයස 10 දී අවිසෙනාට ප්‍රගුණ විය. ඇරිස්ටෝටල්ගේ අධ්‍යාත්ම විද්‍යාව (Metaphysics) නම් වූ දර්ශන ග්‍රන්ථය බාල වියේ දී ම කටපාඩමෙන් දත් මොහු අල් ෆරාබි (බ.) නම් අරාබි දාර්ශනිකයා එම ග්‍රන්ථයට සපයා තුබූ ව්‍යාඛ්‍යානයේ ආධාරයෙන් එය වටහා ගත්තේය. ගුරුවරයකු නැතිව ම වෙදකම උගත් අවිසෙනා වයස 17 දී සමානි ප්‍රදේශයේ පාලකයාගේ රාජ වෛද්‍ය තනතුරට පත්විය. ඉක්බිති ඔහු ක්වාරිස්ම් පාලකයාගේ රජවාසල වෛද්‍ය තනතුර දරද්දී අල් බිරූනි (බ.) හා ඔහු ඇතුළු විද්‍යා විශාරදයන්ට (ඉන්දියාවේ) ඝස්නිහි මුහම්මද්ගෙන් ආරාධනයක් ලැබුණේය. අල් බිරූනි ඒ පිළිගත් නමුත් අවිසෙනා ඒ ප්‍රතික්ෂේප කිරීම නිසා ඔහු මුහම්මද්ගේ උදහසට පාත්‍ර විය.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;කෝරානයත් සෙසු අරාබි සාහිත්‍යයත් වයස 10 දී අවිසෙනාට ප්‍රගුණ විය. ඇරිස්ටෝටල්ගේ අධ්‍යාත්ම විද්‍යාව (Metaphysics) නම් වූ දර්ශන ග්‍රන්ථය බාල වියේ දී ම කටපාඩමෙන් දත් මොහු &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;අල් ෆරාබි&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;(බ.) නම් අරාබි දාර්ශනිකයා එම ග්‍රන්ථයට සපයා තුබූ ව්‍යාඛ්‍යානයේ ආධාරයෙන් එය වටහා ගත්තේය. ගුරුවරයකු නැතිව ම වෙදකම උගත් අවිසෙනා වයස 17 දී සමානි ප්‍රදේශයේ පාලකයාගේ රාජ වෛද්‍ය තනතුරට පත්විය. ඉක්බිති ඔහු ක්වාරිස්ම් පාලකයාගේ රජවාසල වෛද්‍ය තනතුර දරද්දී &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;අල් බිරූනි&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;(බ.) හා ඔහු ඇතුළු විද්‍යා විශාරදයන්ට (ඉන්දියාවේ) ඝස්නිහි මුහම්මද්ගෙන් ආරාධනයක් ලැබුණේය. අල් බිරූනි ඒ පිළිගත් නමුත් අවිසෙනා ඒ ප්‍රතික්ෂේප කිරීම නිසා ඔහු මුහම්මද්ගේ උදහසට පාත්‍ර විය.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;මේ නිසා ක්වාරිස්ම් ප්‍රදේශයෙන් පැන ගිය ඔහුට රැකවරණ දුන්නේ ක්වාබ්‍රස් නම් පාලකයාය. ඉක්බිති හමදාන්හි අමීර්ගේ දුස්සාධ්‍ය රෝගයක් සුව කිරීම නිසා ඔහුගේ රාජවෛද්‍ය පදවියටත් විසියර් (රාජ්‍ය අමාත්‍ය) පදවියටත් පත් කරන ලද මෙතෙම පසුව යුදහමුදාව විසින් සිර කරන ලදි. එහෙත් හිරෙන් බේරී පැන ගිය අවිසෙනා ඉස්ෆහාන් හි පාලකයා වෙත ගිය විට ඔහු විසින් රජවාසල වෛද්‍යවරයා ද විද්‍යාවන් පිළිබඳ උපදේශකයා ද හැටියට පත් කරන ලදි. මොහු ස්වකීය අවසාන තුදුස් වස ගෙවූයේ එහිය.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;මේ නිසා ක්වාරිස්ම් ප්‍රදේශයෙන් පැන ගිය ඔහුට රැකවරණ දුන්නේ ක්වාබ්‍රස් නම් පාලකයාය. ඉක්බිති හමදාන්හි අමීර්ගේ දුස්සාධ්‍ය රෝගයක් සුව කිරීම නිසා ඔහුගේ රාජවෛද්‍ය පදවියටත් විසියර් (රාජ්‍ය අමාත්‍ය) පදවියටත් පත් කරන ලද මෙතෙම පසුව යුදහමුදාව විසින් සිර කරන ලදි. එහෙත් හිරෙන් බේරී පැන ගිය අවිසෙනා ඉස්ෆහාන් හි පාලකයා වෙත ගිය විට ඔහු විසින් රජවාසල වෛද්‍යවරයා ද විද්‍යාවන් පිළිබඳ උපදේශකයා ද හැටියට පත් කරන ලදි. මොහු ස්වකීය අවසාන තුදුස් වස ගෙවූයේ එහිය.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;diff=4934&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe: '(අබු අල් අලි හුසේන් ඉබ්න්සිනා) (980-1037). පෙරදිග ඉස්ල...' යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%85%E0%B7%80%E0%B7%92%E0%B7%83%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F&amp;diff=4934&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-02-29T07:53:43Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&amp;#039;(අබු අල් අලි හුසේන් ඉබ්න්සිනා) (980-1037). පෙරදිග ඉස්ල...&amp;#039; යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;නව පිටුව&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;(අබු අල් අලි හුසේන් ඉබ්න්සිනා) (980-1037). පෙරදිග ඉස්ලාම් ලෝකයේ ශ්‍රෙෂ්ඨතම දාර්ශනිකයාත් වෛද්‍ය ග්‍රන්ථ සම්පාදකයාත් ලෙස සලකනු ලබන අවිසෙනා හෙවත් ඉබ්න්සිනා බොඛාරා අසල උපන් පර්සියානු ජාතිකයෙකි.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
කෝරානයත් සෙසු අරාබි සාහිත්‍යයත් වයස 10 දී අවිසෙනාට ප්‍රගුණ විය. ඇරිස්ටෝටල්ගේ අධ්‍යාත්ම විද්‍යාව (Metaphysics) නම් වූ දර්ශන ග්‍රන්ථය බාල වියේ දී ම කටපාඩමෙන් දත් මොහු අල් ෆරාබි (බ.) නම් අරාබි දාර්ශනිකයා එම ග්‍රන්ථයට සපයා තුබූ ව්‍යාඛ්‍යානයේ ආධාරයෙන් එය වටහා ගත්තේය. ගුරුවරයකු නැතිව ම වෙදකම උගත් අවිසෙනා වයස 17 දී සමානි ප්‍රදේශයේ පාලකයාගේ රාජ වෛද්‍ය තනතුරට පත්විය. ඉක්බිති ඔහු ක්වාරිස්ම් පාලකයාගේ රජවාසල වෛද්‍ය තනතුර දරද්දී අල් බිරූනි (බ.) හා ඔහු ඇතුළු විද්‍යා විශාරදයන්ට (ඉන්දියාවේ) ඝස්නිහි මුහම්මද්ගෙන් ආරාධනයක් ලැබුණේය. අල් බිරූනි ඒ පිළිගත් නමුත් අවිසෙනා ඒ ප්‍රතික්ෂේප කිරීම නිසා ඔහු මුහම්මද්ගේ උදහසට පාත්‍ර විය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
මේ නිසා ක්වාරිස්ම් ප්‍රදේශයෙන් පැන ගිය ඔහුට රැකවරණ දුන්නේ ක්වාබ්‍රස් නම් පාලකයාය. ඉක්බිති හමදාන්හි අමීර්ගේ දුස්සාධ්‍ය රෝගයක් සුව කිරීම නිසා ඔහුගේ රාජවෛද්‍ය පදවියටත් විසියර් (රාජ්‍ය අමාත්‍ය) පදවියටත් පත් කරන ලද මෙතෙම පසුව යුදහමුදාව විසින් සිර කරන ලදි. එහෙත් හිරෙන් බේරී පැන ගිය අවිසෙනා ඉස්ෆහාන් හි පාලකයා වෙත ගිය විට ඔහු විසින් රජවාසල වෛද්‍යවරයා ද විද්‍යාවන් පිළිබඳ උපදේශකයා ද හැටියට පත් කරන ලදි. මොහු ස්වකීය අවසාන තුදුස් වස ගෙවූයේ එහිය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ඔහු විසින් ගේලන්, හිපොක්‍රටීස්, ඇරිස්ටෝටල් ආදීන්ගේ වෛද්‍ය කෘති ආශ්‍රයෙන් කරන ලද සංග්‍රහ ග්‍රන්ථයක් වූ ක්වානුන් ෆිල් තිබ් නමැති වෛද්‍ය සංහිතාව එතෙක් පැවති සියලු වෙද පොත්වලට වඩා උසස් කොට සලකනු ලැබීය. ඒ ග්‍රන්ථයෙහි එතරම් සතුටුදායක නොවූ ලතින් පරිවර්තනයක් 12 වැනි ශතවර්ෂයේ සිට 17 වැනි ශතවර්ෂයේ අවසාන භාගය දක්වා ම වෛද්‍ය ශාස්ත්‍රය පිළිබඳ මුඛ්‍ය ග්‍රන්ථය හැටියට බටහිර රටවල විශ්වවිද්‍යාලයන්හි භාවිත විය. එම සංහිතාව කායික විද්‍යාව, රෝග, සෞඛ්‍යය, බෙහෙත්ක්‍රම හා ඖෂධ ගැන ලියූ කෘති පසකින් සමන්විත විය. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
අල් රාසිට පමණක් දෙවැනි වූ ශ්‍රෙෂ්ඨ ඉස්ලාමික වෛද්‍යවරයා ද සරසන් වර්ගයා අතර අසහාය වෛද්‍ය ග්‍රන්ථ ලේඛකයා ද අවිසෙනාය. අනිකුත් විද්‍යාවන් හා දර්ශනයන් ගැන ද සිය බුද්ධියත් කාලයත් ශ්‍රමයත් මෙහෙයූ මොහු ඒ අතින් ද අනුස්මරණීය සේවයක් කොට කීර්තියක් ලබා ගත්තේය. ඇරිස්ටෝටල්ගේ දර්ශනය ගැන විශේෂ උනන්දුවක් දැක්වූ හෙතෙම එම දර්ශනයේත් නවප්ලැටෝනික වාදයේත් ආශ්‍රයෙන් කිතාබ් අප්ෂිෆ්‍රා (වරදින් මුදාගැනීම) නම් දාර්ශනික ග්‍රන්ථය කෙළේය. ආවිසේන වාදය නමින් ප්‍රකට වූ ඔහුගේ දර්ශනය ස්පාඤ්ඤය දක්වා බටහිරට පැතිරිණ. ඔහුගේ මත පසු කාලයෙහි ක්‍රිස්තියානි සාම්ප්‍රදායිකයන් කෙරෙහි ද බෙහෙවින් බලපෑ බව පෙනේ. සුප්‍රසිද්ධ ක්‍රිස්තියානි දාර්ශනිකයන් වූ ඇල්බ'ටස් මැග්නස්, තෝමස් ඇක්වයිනාස් ආදීහු පවා අවිසෙනාගෙන් මහත් ආභාසයක් ලත්හ. ස්කොලැස්ටික් (පණ්ඩිත) වාදයෙහි හා ආවිසේන වාදයෙහිත් ඇති සාම්‍යය ගැන සිතා බලන කල ස්කොලැස්ටික් වාදය බිහි කළ අය කෙරෙහි පවා අවිසෙනා කොතෙක් බලපෑවේ දැයි තේරුම් ගත හැකිය.&lt;br /&gt;
විමර්ශන බුද්ධිය ආගමික භක්තියට ඉහළින් තැබූ මේ සරසන් දාර්ශනිකයා සෑම ප්‍රශ්නයක් ම කෝරානයට ම වහල් නොවී බුද්ධිගොචරව විමසිය යුතු බව කීය. එහෙත් ආගමික භක්තිය ද උසස් කර සැලකූ හෙතෙම සදාචාරධර්ම දේශනය කරන ශාස්තෘවරයන් ජන සමාජයට අතිශයින් ම අවශ්‍ය බව ද පිළිගත්තේය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ගණිතය, භෞතිකවිද්‍යාව, තාරකා ශාස්ත්‍රය හා භූගර්භ විද්‍යාව ආදි විද්‍යාවන් පිළිබඳව ද ඔහුගේ දැනීම ඉතා උසස් විය. ආලෝකය, රශ්මිය, චලිතය හා බලය ආදිය ගැන ද පරීක්ෂණ පැවැත් වූ ඉබ්න්සිනා විසින් විද්‍යාව ගැන ලියන ලද සංග්‍රහ ග්‍රන්ථය යුරෝපීය භූගර්භ විද්‍යාඥයන්ට බොහෝ කලක් තිස්සේ වැඩදායී විය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ත්‍රාසජනක අවස්ථාවන්ගෙන් පිරි කලබලකාරී ජීවිතයක් ගෙවූ මේ පෙරදිග කුශාග්‍ර බුද්ධිමතා ග්‍රන්ථ සියයකට නොඅඩු සංඛ්‍යාවක් ද තම චරිතය ද ලියා ස්වකීය නාමය අමරණීය කොට ක්‍රි.ව. 1037 දී මිය ගියේය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(සංස්කරණය: 1965)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: වෛද්‍ය විද්‍යාව-චරිත]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: අ]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	</feed>