<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="si">
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA</id>
		<title>ආටානාටිය - සංශෝධන ඉතිහාසය</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA&amp;action=history"/>
		<updated>2026-05-18T18:50:54Z</updated>
		<subtitle>විකියෙහි මෙම පිටුව සඳහා ඇති සංශෝධන ඉතිහාසය</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.27.1</generator>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA&amp;diff=4975&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe විසින් 10:05, 29 පෙබරවාරි 2024 හිදී</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA&amp;diff=4975&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-02-29T10:05:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class=&quot;diff diff-contentalign-left&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;' lang='si'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← පැරණි සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;10:05, 29 පෙබරවාරි 2024 තෙක් සංශෝධනය&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l11&quot; &gt;11 පේළිය:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;11 පේළිය:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(සංස්කරණය: 1965)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;(සංස්කරණය: 1965)&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[ප්‍රවර්ගය: &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;බෞද්ධ &lt;/del&gt;]] &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[ප්‍රවර්ගය: &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;බුද්ධ ධර්මය&lt;/ins&gt;]] &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[ප්‍රවර්ගය: ආ]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[ප්‍රවර්ගය: ආ]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA&amp;diff=4974&amp;oldid=prev</id>
		<title>Senasinghe: 'දීඝනිකායයෙහි පාඨියවර්ගයේ නව වැනි සූත්‍රයයි....' යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://encyclopedia.gov.lk/si_encyclopedia/index.php?title=%E0%B6%86%E0%B6%A7%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7%E0%B7%92%E0%B6%BA&amp;diff=4974&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2024-02-29T10:03:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&amp;#039;දීඝනිකායයෙහි පාඨියවර්ගයේ නව වැනි සූත්‍රයයි....&amp;#039; යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;නව පිටුව&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;දීඝනිකායයෙහි පාඨියවර්ගයේ නව වැනි සූත්‍රයයි. මෙය 'චතුභාණවාරපාලි' නම් වූ පිරිත් පොතෙහි ද අවසාන සූත්‍රය වශයෙන් සංග්‍රහ කොට තිබේ. මේ වනාහි විපස්සී ආදි ධරමාන සාසනය ඇති සත් බුදුවරයන්ගේ ගුණානුභාව දක්වමින් භික්ෂු භික්ෂුණී උපාසක උපාසිකා යන සිවුපිරිස් වැසියන්ගේ රක්ෂණ ගෝපනය පිණිස වෛශ්‍රවණාදි සතර වරම් දෙවියන් විසින් බඳනා ලද පිරිතෙකි. වෙසවුණු රජුට 'ආටානාට' නම් නුවරෙක් වෙයි. එහි සිට බඳනා ලද හෙයින් මේ පිරිත 'ආටානාටිය' නම් වී.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
බුදුන් රජගහනුවර ගිජුකුළුපව්වෙහි වැඩවෙසෙන කල්හි එක්දිනෙක රෑ මැදියම්හි සතර වරම්රජහු මහත් වූ යක්ෂ-ගන්ධර්ව-කුම්භාණ්ඩ-නාග සේනාවන් පිරිවරා බුදුන් වෙත එළඹ මෙසේ දැන්වූහ: &amp;quot;ස්වාමීනි, මහායශස්ක වූ ද හීන මධ්‍යම වූ ද යක්ෂයෝ බුදුන්ට පහන් වූවාහු ද නොපහන් වූවාහු ද ඇත්තාහ. බෙහෙවින් ම යක්ෂයෝ බුදුන්ට නොපහන්හ. කුමක් හෙයින යත්? බුදුහු ප්‍රාණවධාදියෙන් වැළැකීම සඳහා දහම් දෙසති. යක්ෂයෝ බෙහෙවින් ම ප්‍රාණවධා දි දුශ්චරිතයෙන් නොවැළැක්කාහ. එහෙයින් ඔවුනට බුදුදහම අප්‍රිය අමනාප වෙයි. වනයෙහි දුර සෙනසුන් ඇසුරු කරන බුදුසව්වෝ වෙති. එහි ම බුදුන්ට නොපහන් මහායශස්ක යක්ශයෝ ද වෙසෙති. ඔවුන්ගේ ප්‍රසාදය සඳහාත් සිවුපිරිස් වැසියන්ගේ රක්ෂණ ගෝපන අවිහිංසා ඵාසුවිහරණය සඳහාත් මේ ආටානාටිය පිරිත භාග්‍යවතුන්වහන්සේ උගන්නා සේක්වා&amp;quot;යි දන්වා සිටියහ. බුදුහු එය තුෂ්ණීම්භාවයෙන් ඉවැසූහ. එකල වෙසවුණු රජ &amp;quot;විපස්සිස්ස නමත්ථු&amp;quot; යනාදි ආටානාටිය පිරිත ප්‍රකාශ කොට සපිරිවරින් පෙරළා ගියේය.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
දෙවන දවස් බුදුහු භික්ෂූන් අමතා ඒ රැයෙහි සතරවරම්රජුන්ගේ පැමිණීම ද ප්‍රකාශ කොට ආටානාටිය පිරිත වදාළහ. මේ ආටානාටිය සූත්‍රයෙහි විපස්සී, සිඛී, වෙස්සභු, කකුසන්ධ, කොණාගමන, කස්සප, ගොතම යන සත්බුදුවරයන්ගේ ගුණ ප්‍රකාශ කොට නමස්කාරය ද, ධතරට්ඨ, විරූඪ, විරූපක්ඛ, වෙස්සවණ යන සතරවරම් රජුන්ගේ වාසස්ථානාදිය ද, ඔවුන්ගේ පුත්‍රයන් ගුණ ගයා බුදුන් වඳින බව ද ප්‍රකාශ කොට ඇත. ආටානාටිය සූත්‍රයෙහි බුදුගුණ පැවැසෙන හෙයින් ම ආරක්ෂක පිරිතෙක් ද විය. තව ද ආටානාටිය පිරිත පුහුණු කළ භික්ෂු ආදි සිවුපිරිස් වැසියනට පීඩා කරන යක්ෂාදි යම් අමනුෂ්‍යයෙක් වේ නම්, ඔහු මහරජුන්ට විරුද්ධ වූවකු ලෙස සලකා ඔහුට දඬුවම් කරන බව ද සඳහන් වෙයි. එසේ ම චණ්ඩ වූ යම් අමනුෂ්‍ය කෙනෙක් සිවුපිරිස් වැසියනට පීඩා කෙරෙත් නම් එබව ඉන්ද සෝම වරුණාදි අටවිසි යක් සෙනෙවියන්ට අඬගා කියයුතු බව ද දක්වන ලද්දේය. යළි &amp;quot;උග්ගණ්හාථ, භික්ඛවෙ, ආටානාටියං රක්ඛං&amp;quot; යනාදීන් &amp;quot;මහණෙනි, භික්ෂු-භික්ෂුණී-උපාසක-උපාසිකාවන්ගේ රක්ෂණ ගෝපන අවිහිංසා සුඛවිහරණය පිණිස ආටානාටිය පිරිත උද්ග්‍රහණ ධාරණය කරව&amp;quot;යි වදාළහ. මෙසේ මේ ආටානාටිය සූත්‍රය සතරවරම් රජුන් විසින් බඳනා ලද හෙයින් දේවභාෂිත වන නමුදු බුදුරාජණන්වහන්සේ විසින් පිළිගෙන භික්ෂූන්ට දේශනා කළ හෙයින් බුද්ධභාෂිතයෙක් ද වෙයි. විපස්සි ආදි සත් බුදුවරයන්ගේ ගුණානුභාව ප්‍රකාශ කරන හෙයින් අමනුෂ්‍යයන් විසින් ප්‍රතිබාහන නොකළ හැකි තේජෝබලසම්පන්න පිරිතෙක් ද වී.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
මෙසේ අමනුෂ්‍ය උපද්‍රව ඇති කල්හි ආටානාටිය පිරිත දේශනා කිරීම සිරිතෙක් විය. එහි දු පරිකර්ම විධි ඇත. ආටානාටිය සූත්‍රය පළමුවැ නොදෙසිය යුතුය. බුදුන් විසින් සත්නට අනුකම්පා පිණිස මහා කරුණාඥානයෙන් දේශනා කළ මෙත්ත සුත්ත ධජග්ගසුත්ත රතනසුත්ත යන සූත්‍ර දේශනාවන් සත්දවසක් මුළුල්ලෙහි දෙසිය යුතුය. එයින් උපද්‍රව සන්හිඳිය හැකිය. යම් හෙයකින් ඉනුදු නොනැවතී උපද්‍රව පවතී නම් අවසානයෙහි ආටානාටිය සූත්‍රය දේශනා කළ යුත්තේය. එහි විධානය අටුවායෙහි කී සෙයින් විමසනු මැනවි.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
තවද මෙකල ලක්දිව පවත්නා සතියේ බණ පිරිත් පින්කම් ක්‍රමය විකාසයට පැමිණියේ මේ විධානය අනුවය (බණපිරිත් කතිකාවත බලන්න). බණවර දෙකක් පමණ වූ ආටානාටිය සූත්‍රය සතිබණ පිරිත් පින්කමක අවසාන රාත්‍රියෙහි දේශනා කරන හෙයින් ඊට හමාර දේශනාව යයි ද කියනු ලැබේ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(සංස්කරණය: 1965)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: බෞද්ධ ]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[ප්‍රවර්ගය: ආ]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Senasinghe</name></author>	</entry>

	</feed>